TÅRTA PÅ TÅRTA

I sin ledare 24.2. om kommunala frågor talar Dahlén för att lagstiftningen måste anpassas efter våra åländska förhållanden. Det håller jag med om.

Däremot skulle jag nog lite nyansera tankegången om ”tvärkommunala incitament” och att ”vi (=?) vet att ökat kommunalt samarbete är nyckeln till en långsiktigt ekonomiskt hållbar lösning”.

Menar DD att den instans som ska komma med ”incitamenten och samarbete” är Ålands kommunförbund? Då borde vi ju redan länge sedan ha fått ”lösningarna” till hands, eller hur?

DD tar Sunds kommun som exempel anser att det är olyckligt att kommunen tänker lämna kommunförbundet och på så sätt spara 12. 577 euro per år samt ge Ålands reservister ett föreningsbidrag 4. 000 euro för köp av drönare. Jan anser att 12. 577 euro är mycket pengar i en kommun och att föreningsbidraget är ett bra beslut.

Samarbete kommunerna emellan sker redan och kommunerna har all sin teknik och personal i bruk för att kommunicera med varandra. Kommunerna är kapabla att själva formulera sina remisser till landskapsnivån och vid behov samarbeta kring dem.

Sammanfattningsvis, enligt mitt tycke är Ålands kommunförbund så att säga en tårta på tårta i helheten av administrativa enheter på Åland: avtalsdelegationen skulle kunna vävas in i landskapets funktioner, föreläsningsserier från riket ger inget sådant nytt som landskapets egna texter redan vimlar av etc.

 

HELA BILDEN OM FOLKPENSIONER UTOMLANDS

I våras ville jag få reda på vad omtalade ärendet ”folkpensioner utomlands” i regeringens rampolitik utgår ifrån och skickade då en fråga till Europainformationen i Helsingfors. Svaret står här:

Vilket land som ansvarar för socialförsäkringsförmåner för personer som flyttar mellan EU-länder regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen. Syftet med dessa förordningar är att samordna rätten till social trygghet för personer som flyttar mellan medlemsstaterna.

Beviljande och utbetalning av förmåner som omfattas av socialförsäkrings-förordningen kan i regel inte göras beroende av bosättning i landet. Dessutom kan förmåner på basis av förordningarna exporteras från ett land till ett annat, det vill säga exporteras.

Undantag från detta är dock särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner och minimiförmåner enligt pensionskapitlet, som finansieras genom skatt. Bestämmelserna garanterar inte rätten att exportera dessa förmåner.

Genomförandet av regeringens politik förutsätter ändringar i folkpensionslagen, och social- och hälsovårdsministeriet bereder som bäst helheten och mer detaljerade konsekvensbedömningar. Information om hur beredningen framskrider finns på https://stm.fi/hankkeet under koden STM058:00/2024.

 

HAR UNDANTAG BLIVIT REGEL?

Tiderna ändras, men man kan väl bry sig ens lite om hur svenska språkets levnadsvillkor hanteras i det officiella Åland.

På våren påpekade jag hur slarviga formuleringar det kan förekomma i landskapets lagtexter. En annan typ av oegentligheter förekommer när man upphandlar service eller varor av olika slag. Så här kan det stå:

”Leverantören måste kunna kommunicera effektivt på svenska i alla kontakter och korrespondens med köparen. Undantag från denna regel får göras om parterna finner det lämpligt att använda ett annat språk i specifika situationer, inklusive skriftlig och muntlig kommunikation via e-post, telefon, möten och andra kommunikations-kanaler.”

Om politikern och myndigheten nu alls bryr sig om svenska språkets ställning så skriver man inte in ”undantag” från kravet att kommunicera på svenska. Så här kan man skriva i stället:

”Leverantören måste kunna kommunicera effektivt på svenska i alla kontakter och korrespondens med beställaren. Detta inkluderar skriftlig och muntlig kommunikation via e-post, telefon, möten och andra kommunikationskanaler.”

Jag har haft åtskilliga firmor på mina språkkurser tidigare och den tiden va praxisen att man försöker lära sig det viktigaste av kundens fackspråk. Men i dag tycks det ha blivit mer och mer hur som helst.

 

FORSKA I FÖREBYGGANDE SYFTE

Vi vill alla det bästa för framtiden och vill stöda och rösta för allt som är framåt. Men  det är bättre att tänka efter före. Ibland betyder utveckling också avveckling.

Speciellt ett av de många projektarbeten som nu så vackert och smidigt pågår under hållbarhetens och blomstrandets tecken väcker frågor.

Först fakta: vindkraften har nu granskats på olika håll och det har visat sig att det är projekt med föga lönsamhet och hamnar med största sannolikhet i konkurs efter bara två års verksamhetstid, ju större kraftverk desto säkrare konkurs. Intresset ligger snarast hos marknadsföringsbolag som lärt sig fånga billiga projektpengar kors och tvärs i Europa.

Sedan mitt eget spekulativa sätt att se på projektet storskaligt havsbaserat vindkraft på Åland. Låt oss se att projektet blir då konkursfärdigt efter några år så vilka är de som kommer att utnyttja det enorma betongfundamentet och den upprustade hamnen? Det här påminner mig om andra världskriget då man transporterade betongfundament från England till Frankrike för att användas av allierade vid landstigning. 

Således, borde inte alla forskare och väktare som påstår sig värna om självstyrelsen även forska i den här typen av frågor så fort de blir aktuella?

 

 

PATIENT, ANSTÄLLD OCH REGISTER

Landskapsregeringen föreslår ett nytt kvalitetsregister för ÅHS. Å andra sidan vill man också precisera vårdgarantin för ÅHS (se lagtinget.ax, nya lagförslag).

Begreppet kvalitetsregister betyder att det bildas flera kvalitetsregister inom ÅHS.

För att administrera detta behövs en ny registerförvaltning inom ÅHS och den ska bestå av en registerstyrgrupp (treårsperioder) och registerhållare för varje kvalitetsregister som tas i bruk. Styrelsen för ÅHS ska sedan äska anslag från landskapets årliga budgetförslag.

Dessa ska träda i kraft vid samma tidpunkt som den föreslagna landskapslagen om cybersäkerhet och motståndskraft som utgår från EU-direktiv genomförs på Åland. Parallellt har man nu i gång ett nytt kostsamt datasystem för ÅHS.

Utöver säkerhetsfrågor noterar regeringen att ”hälso- och sjukvårdslagen i dess nuvarande utformning saknar bestämmelser som möjliggör behandling av personuppgifter om hälsa för sådana ändamål som inte direkt hänför sig till vården och behandlingen av en patient” (s.k. sekundära användningsändamål såsom forskning, statistik).

Det som den drygt 40 sidor långa texten mest vänder och vrider om är den enskildes självbestämmande över sina personuppgifter och huruvida behandlingen av uppgifter ska grunda sig på den registrerades samtycke samt om rätten att kräva rättelse av felaktiga uppgifter.

En hel del av detta sägs stå i dataskyddslagen. Det blir intressant för patientombudsmannen att hålla reda på vad som kommer att gälla eftersom man skriver i punkt 1.3.2. att ”dataskyddslagen är till sin karaktär en subsidiär lag vars bestämmelser inte ska tillämpas om det finns avvikande bestämmelser om dataskydd i annan landskapslag”.

Som vi har sett i och med den nya högskolelagen så verkar landskapsregeringen inte landa på personalnivå eller på den enskilda ålänningens nivå. Stort ska det vara och allt på en gång. Men den stora utvecklingen tär på enskildas krafter.

Därför är det intressant att få läsa i stadens digitalstrategi: ”Riskerna i arbetet har förändrats över tid och därför måste staden ta fram stödformer för att förebygga den kognitiva belastning som den allt mera digitala arbetsmiljön medför”.

 

ICKE DEMILITARISERADE UNIONER

Som vi fick läsa i ledaren den 23.5. så förekommer det diverse påverknings-kampanjer såväl från öst som väst. Parallellt pågår det diskussioner om en starkare och enhetligare eu-militärunion inklusive ny militärakademi, vilket inte är någon ny tanke. Sedan skapandet av Maastricht-fördraget 1991 har frågan alltid diskuterats på EU:s toppmöten.

Embryon till militärt samarbete (franska revisionsrättens rapport 2008) hade under årens lopp utvecklats så här: 

1. Den fransk-tyska brigaden bildades 1989 (samlade mer än 5 000 man i tre garnisoner på tyskt territorium)

2.     Eurocorps (European Defence Corps) skapades 1992 mellan Frankrike, Tyskland, Belgien, Spanien och Luxemburg (består av en stab på cirka 1 000 personer och kan nå 60 000 man)

3.    Eurofor, som bildades 1995 mellan Frankrike, Italien, Spanien och Portugal (med ett hundratal anställda i Florens)

4.    Den fransk-tyska marinstyrkan skapades 1991

5.    Euromarfor är flottans motsvarighet till Eurofor

6.    European Air Group bildades 1994 av Frankrike och Storbritannien, tillsammans med Tyskland, Italien, Spanien, Nederländerna och Belgien (den är begränsad till en personalstyrka på cirka tjugo personer, baserad nära London)

7.    Europeiska luftfartscentrumet är i Nederländerna (där 25 tjänstemän arbetar som sköter utbytet av en teoretisk reserv på mer än 250 transportflygplan)

Dessa EU-organ mobiliserar vissa resurser. År 2007 hade Eurocorps redan en budget på 12,9 miljoner euro. Aktuella uppgifter hittar man inte utan special-kunskaper på EU:s egna sidor utan t.ex. www.eurocorps.org.

Ålands demilitarisering kan med tiden mycket väl visa sig vara något betydelsefullare än vad man skulle tro, vid sidan om den här europeiska soppan av militära ”unioner” samt NATO som på olika sätt samarbetar med dessa.

 

 

BEHÖRIGHET FÖR BEGRIPLIG SVENSKA

Undrar om den regeringsmedlem/tjänsteman som tillåtit följande mening komma med i ett lagförslags motiveringar har hjärta för svenska språket och respekt för medborgarinformation?

Jag citerar exat som det står (lagförslag nr 13/2023-24 om EU-referensram för examina):

”Även om undervisning är landskapets lagstiftningsbehörighet, har med beaktande av att det faller inom riksbehörigeten att reglera vilken behörighet som krävs för att verka inom hälso- och sjukvården, överenskommelseförordningen republikens presidents förordning (2005:37) om yrkesutbildning inom social- och hälsovård i landskapet Åland ingåtts, enligt vilken  rikslagstiftningen tillämpas gällande yrkes-utbildningen på gymnasialstadienivå inom social- och hälsovård beträffande inträdeskrav, grunder för läroplaner samt vid bedömningen av studieprestationer.”

Det är symptomatiskt att meningen finns att läsa under mellanrubriken Lagstiftningsbehörigheten. Vi har nog behörighet att skriva begriplig svenska.

 

 

SJÄLVFÖRINTELSENS TIDER

Nu när man inte orkar kämpa emot EU den allsmäktige så kan vi åtminstone, så här inför EU-val, granska lite vad som händer.

Samtidigt när föreningar här hemma får kämpa för sina PAF-medel skriver Anton Nilsson i sitt senaste nyhetsbrev (se regeringens hemsida: Åland och omvärlden, Åland och EU, Bilagor) skriver Anton Nilsson om att nya regler för föreningar blir utmanande för Åland: ”Förslaget riskerar också få konsekvenser för fördelningen av medel från PAF. Ärendet har nyss börjat behandlas i rådet och Ålandskontoret bevakar det noggrant.”

Parallellt har EU hela tiden ökat sina åtaganden utanför EU vilket kostar miljarder.

Till exempel så här kan det se ut (tidningen Tribun.fr 19.3.2024): EU undertecknade på söndagen ett partnerskapsavtal värt 7,4 miljarder euro med Egypten, mitt i en ekonomisk kris, som inkluderar lån men också bistånd och investeringar i migrations-frågor. Lånen är utspridda fram till 2027. Lånen innehåller 1,8 miljarder euro i investeringar, 400 miljoner euro till bilaterala projekt och 200 miljoner euro till program om migrationsfrågor.

Och samtidigt föreslår regeringen här att för medborgare från stater utanför EES-området ska högskolan utveckla ett stipendiesystem för att trygga möjligheten att kunna ta del av utbildningarna.

 - Med andra ord, en kulturell och ekonomisk självförintelse i extremliberal anda pågår.

 

EU-HÖGSKOLAN OCH ALLA MED HELA SLÄKTET

Nya högskolelagen innefattar även att medborgare i EES-området eller personer som har EU-blåkort (vistelse för högkvalificerad anställning och vistelse i Finland minst ett år) eller uppehållstillstånd enligt utlänningslagen behöver inte betala avgifter.

Så, samtidigt har man tagit med i lagförslaget definitioner som:

1. I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att begreppet familjemedlem definieras i enlighet med utlänningslagens bestämmelser.

2. Med makar jämställs personer, oavsett kön, som fortlöpande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. En förutsättning är att de har bott tillsammans minst två år.

3. Boendetid förutsätts inte av makar, om personerna i fråga gemensamt har vårdnaden om ett barn eller om det finns andra vägande skäl.

Eftersom det är fråga om lagstiftning och inte om sakprosa så kvarstår det åtminstone i mina tankar denna fråga:

Utöver punkterna ovan så finns det i lagen många stycken till om ämnet, vilket får mig att undra i vilken mån har Landskapsregeringen tänkt omfatta inflyttningsfrågan i detta lagpaket? Hur blir det sedan i praktiken när öppna och luddiga formuleringar verkar tillåta så mycket?

 

FULLLMAKT OCH ÖPPNA DÖRRAR

I Landskapsregeringens förslag till en ny högskolelag tas fram som grundläggande punkter att:

1.    högskolan är en renodlad yrkeshögskola (om man i framtiden går inför att även akademiska högskolestudier ingår måste högskolan ges den själv-styrelse som grundlagen förutsätter)

2.    bestämmelser om vilka examina som ska kunna avläggas vid högskolan och utbildningsplanerna ska fastställas i landskapsförordning

3.    Landskapsregeringens övergripande målsättning med lagen är att möjliggöra internationellt konkurrenskraftig yrkeshögskoleutbildning på Åland av hög kvalitet

4.    undervisningsspråket vid högskolan förutom svenska kan vara engelska (möjligt att ha engelska som undervisningsspråk).

Så här har det låtit tidigare men frågan blir ännu hur man tänker precisera sina målsättningar (jfr. även med insändare 13.3. och 15.3.).

Till exempel om specialiseringsutbildningar säger lagförslaget att: ”I 4 mom. föreslås en förordningsfullmakt enligt vilken bestämmelser om specialiserings-utbildningarnas mål och minimi-omfattning ska utfärdas i landskapsförordning”.

Jag har under den gångna månadens landskapskris hunnit bli allergisk för ordet fullmakt. Jag gillar inte att ordet används i en lag utan närmare preciseringar.

Är det landskapsregeringen som här behöver fullmakt för att utfärda sina egna landskapsförordningar när landskapet ändå säger sig vara huvudmannen för högskolan? Eller någon annan? Samtidigt vill lagen ändå att ”villkoren för specialiseringsutbildningarna sammanfaller med reglerna för samma vid yrkeshögskolorna i riket”.

En annan intressant aspekt gäller s k uppdragsutbildningar som ”utformas i enlighet med de särskilda behov som beställaren har, men uppdragsutbildningen kan bara ges inom de utbildningsområden där högskolan har examensrätt”. Och vem har begränsat examensrätten?

Sedan, den tillhörande väldigt öppna formuleringen lyder så här: ”Uppdragsgivare kan vara landskapsregeringen, ett land, en internationell organisation, ett offentligt samfund, en stiftelse eller en privat sammanslutning”. Business för all del, men ändå, tar Åland emot uppdrag från vilka instanser som helst i sin högskola? Den här punkten behöver jag ännu utveckla och återkomma till.