TÅRTA PÅ TÅRTA

I sin ledare 24.2. om kommunala frågor talar Dahlén för att lagstiftningen måste anpassas efter våra åländska förhållanden. Det håller jag med om.

Däremot skulle jag nog lite nyansera tankegången om ”tvärkommunala incitament” och att ”vi (=?) vet att ökat kommunalt samarbete är nyckeln till en långsiktigt ekonomiskt hållbar lösning”.

Menar DD att den instans som ska komma med ”incitamenten och samarbete” är Ålands kommunförbund? Då borde vi ju redan länge sedan ha fått ”lösningarna” till hands, eller hur?

DD tar Sunds kommun som exempel anser att det är olyckligt att kommunen tänker lämna kommunförbundet och på så sätt spara 12. 577 euro per år samt ge Ålands reservister ett föreningsbidrag 4. 000 euro för köp av drönare. Jan anser att 12. 577 euro är mycket pengar i en kommun och att föreningsbidraget är ett bra beslut.

Samarbete kommunerna emellan sker redan och kommunerna har all sin teknik och personal i bruk för att kommunicera med varandra. Kommunerna är kapabla att själva formulera sina remisser till landskapsnivån och vid behov samarbeta kring dem.

Sammanfattningsvis, enligt mitt tycke är Ålands kommunförbund så att säga en tårta på tårta i helheten av administrativa enheter på Åland: avtalsdelegationen skulle kunna vävas in i landskapets funktioner, föreläsningsserier från riket ger inget sådant nytt som landskapets egna texter redan vimlar av etc.

 

HELA BILDEN OM FOLKPENSIONER UTOMLANDS

I våras ville jag få reda på vad omtalade ärendet ”folkpensioner utomlands” i regeringens rampolitik utgår ifrån och skickade då en fråga till Europainformationen i Helsingfors. Svaret står här:

Vilket land som ansvarar för socialförsäkringsförmåner för personer som flyttar mellan EU-länder regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen. Syftet med dessa förordningar är att samordna rätten till social trygghet för personer som flyttar mellan medlemsstaterna.

Beviljande och utbetalning av förmåner som omfattas av socialförsäkrings-förordningen kan i regel inte göras beroende av bosättning i landet. Dessutom kan förmåner på basis av förordningarna exporteras från ett land till ett annat, det vill säga exporteras.

Undantag från detta är dock särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner och minimiförmåner enligt pensionskapitlet, som finansieras genom skatt. Bestämmelserna garanterar inte rätten att exportera dessa förmåner.

Genomförandet av regeringens politik förutsätter ändringar i folkpensionslagen, och social- och hälsovårdsministeriet bereder som bäst helheten och mer detaljerade konsekvensbedömningar. Information om hur beredningen framskrider finns på https://stm.fi/hankkeet under koden STM058:00/2024.

 

HAR UNDANTAG BLIVIT REGEL?

Tiderna ändras, men man kan väl bry sig ens lite om hur svenska språkets levnadsvillkor hanteras i det officiella Åland.

På våren påpekade jag hur slarviga formuleringar det kan förekomma i landskapets lagtexter. En annan typ av oegentligheter förekommer när man upphandlar service eller varor av olika slag. Så här kan det stå:

”Leverantören måste kunna kommunicera effektivt på svenska i alla kontakter och korrespondens med köparen. Undantag från denna regel får göras om parterna finner det lämpligt att använda ett annat språk i specifika situationer, inklusive skriftlig och muntlig kommunikation via e-post, telefon, möten och andra kommunikations-kanaler.”

Om politikern och myndigheten nu alls bryr sig om svenska språkets ställning så skriver man inte in ”undantag” från kravet att kommunicera på svenska. Så här kan man skriva i stället:

”Leverantören måste kunna kommunicera effektivt på svenska i alla kontakter och korrespondens med beställaren. Detta inkluderar skriftlig och muntlig kommunikation via e-post, telefon, möten och andra kommunikationskanaler.”

Jag har haft åtskilliga firmor på mina språkkurser tidigare och den tiden va praxisen att man försöker lära sig det viktigaste av kundens fackspråk. Men i dag tycks det ha blivit mer och mer hur som helst.