46. FÖRSTA FÖRSÖK TILL ÅLÄNDSK UPPDATERING

1. INSÄNDARE

I en nyhetsartikel 1.12. (ÅT) med temat EU-parlamentsplats citeras Harry Jansson med bland annat detta: ”Ett nej till Lissabonfördraget hade ställt Åland utanför EU på de områden vi har behörighet”.
Vi lever till den grad turbulenta tider i Europa att jag anser befogat att klargöra och/eller repetera för hela det åländska folket hur det riktigt ligger till med Åland i dag.
Nu vill jag därför ställa två öppna frågor till Harry Jansson, inte av partipolitiska skäl utan alltså av allmänt intresse:
1. Vad avser du mer exakt med termen behörighet i detta sammanhang? Att Åland får säga ja eller nej? Eller att Åland får vara med om att fatta beslut om lagar? Eller något annat? Och menar du att behörigheten är direkt eller indirekt?
2. Vad eller vilka samhällsområden gäller denna behörighet i dag?
Jag tror det gynnar åländsk politik om alla vet vad som gäller.
Merja Renvall


2. SVAR (ÅLANDSTIDNINGEN 12.12.2012):
Harry Jansson svarar:

Hej Merja och tack för intressanta och behövliga frågor med tanke på den allmänna debatten.

Jag vill betona att det är fråga om komplicerade politiska och rättsliga överväganden (som EU-domstolen i sista hand ensam har rätt att avgöra).

Min slutsats är att i samband med det så kallade Lissabonfördraget 2009 hade ett uteblivit åländskt bifall ställt Åland utanför unionen eftersom nämnda fördrag ersätter alla tidigare EU-avtal (inklusive Ålands anslutningsprotokoll).

I väntan på en ny EU-relation sulle dock EU-rätten varit tillämplig på Åland inom de rättsområden Finland sitter på rätten att lagstifta.

Men vi skulle ha saknat till exempel ett regelverk för handel (import/export) med unionen, vilket skulle ha skapat kaos för hela öriket, inte minst för industri och jordbrukssektorerna.

I samband med att lagtinget godkände Lissabonfördraget 2009 antogs följande kläm:

”att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen, i syfte att Finlands regering inte ska godkänna en omfördelning av parlamentsplatserna innan Åland tillförsäkrats representation, fortsätter att på nationell och europeisk nivå hävda kravet på en åländsk plats i Europaparlamentet”.

I och med att denna omfördelning kommer att ske under 201 vore det dumt av lagtinget att ge ifrån sig ”Kroatien-kortet” utan att först se resultatet av de kommande förhandlingarna.

Kroatiens EU-anslutning påverkas dock inte av ett uteblivet åländskt bifall.

Grundlagsutskottet har nämligen bestämt att Finland kan godkänna internationella fördrag trots att Ålands bifall saknas.

Därför leder ett uteblivet åländskt bifall i ett första skede ”enbart” till juridiska problem på axeln Mariehamn-Helsingfors.

Med ”behörighet” avser jag de rättsområden där Ålands lagting stiftar lagar, det vill säga ifråga om Kroatien –fördraget närmast regionalpolitik, fiske, natur- och miljövård.
Vår behörighet i övrigt framgår av uppräkningen i självstyrelselagens 18:e paragraf.


3. SJÄLVSTYRELSELAGENS 18:E PARAGRAF ( www.lagtinget.ax )

Landskapets lagstiftningsbehörighet

Landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga om

1) lagtingets organisation och uppgifter samt val av lagtingets ledamöter; landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar,

2) landskapets tjänstemän, tjänstekollektivavtal för landskapets anställda, disciplinär bestraffning av landskapets tjänstemän,

2a) (59/96) arbetspensionsskydd för landskapets anställda och för förtroendevalda inom landskapsförvaltningen samt för rektorer, lärare och timlärare vid grundskolor i landskapet,

3) landskapets flagga och vapen och deras användning i landskapet, användningen av landskapets flagga på landskapets fartyg samt på handelsfartyg och fiske-, fritids- och därmed jämförbara farkoster som har hemort i landskapet, dock så att statliga ämbetsverks och inrättningars samt enskildas rätt att använda rikets flagga inte får inskränkas,

4) kommunindelning, kommunala val, kommunernas förvaltning, kommunernas tjänsteinnehavare, tjänstekollektivavtal för kommunernas anställda, disciplinär bestraffning av kommunernas tjänsteinnehavare,

5) landskapet tillkommande tilläggsskatt på inkomst och tillfällig extra inkomstskatt, landskapet tillkommande närings- och nöjesskatter, grunderna för avgifter till landskapet, kommunerna tillkommande skatter,

6) allmän ordning och säkerhet med de undantag som nämns i 27 § 27, 34 och 35 punkten; brand- och räddningsväsendet,

7) byggnads- och planväsendet, grannelagsförhållanden, bostadsproduktion,

8) inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter för allmänt behov mot full ersättning, med undantag av vad som stadgas i 61 §,

9) hyra och hyresreglering, lega av jord,

10) natur- och miljövård, friluftsliv, vattenrätt,

11) fornminnen, skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föremål i landskapet,

12) hälso- och sjukvård, med de undantag som stadgas i 27 § 24, 29 och 30 punkten; eldbegängelse,

13) socialvård; tillstånd till utskänkning av alkoholdrycker,

14) (59/96) undervisning, läroavtal, kultur, idrott, ungdomsarbete; arkiv-, biblioteks- och museiväsendet med det undantag som stadgas i 27 § 39 punkten,

15) jord- och skogsbruk; styrning av lantbruksproduktionen, dock så att förhandlingar skall föras med de statsmyndigheter saken gäller innan lagstiftningsåtgärder angående styrning av lantbruksproduktionen vidtas,

16) jakt och fiske, registrering av fiskefartyg, styrning av fiskerinäringen,

17) djurskydd och veterinärväsendet med de undantag som stadgas i 27 § 31-33 punkten,

18) tillvaratagande av jordbruksmarks, skogsmarks och fiskevattens produktionsförmåga; skyldighet att i sådant syfte mot full ersättning i någon annans besittning för viss tid upplåta jordbruksmark och fiskevatten som är outnyttjade eller endast delvis utnyttjade,

19) rätt att leta efter, inmuta och utnyttja mineralfyndigheter,

20) postväsendet samt rätt att utöva rundradio- och televisionsverksamhet inom landskapet med de begränsningar som följer av 27 § 4 punkten,

21) vägar och kanaler, vägtrafik, spårbunden trafik, båttrafik, farleder för den lokala sjötrafiken,

22) näringsverksamhet med beaktande av vad som stadgas i 11 §, 27 § 2, 4, 9, 12-15, 17-19, 26, 27, 29-34, 37 och 40 punkten samt 29 § 1 mom. 3-5 punkten, dock så att även lagtinget har behörighet att vidta åtgärder för att främja sådan näringsverksamhet som avses i de nämnda punkterna,

23) främjande av sysselsättningen,

24) statistik om förhållandena i landskapet,

25) beläggande med straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet,

26) utsättande och utdömande av vite samt användning av andra tvångsmedel inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet,

27) övriga angelägenheter som enligt grundsatserna i denna lag skall hänföras till landskapets lagstiftningsbehörighet.