UTVECKLING SOM KOSTNADER

Landskapsregeringen har lanserat ett förslag till ny en högskolelag (se på hemsidan under Nyheter). Det som jag här sammanfattar är finansieringsbehoven som nämns i lagen:

1.     Det långsiktiga målet att bolagisera högskolan (med ÅLR som huvudman) kräver ännu ett grundligt arbete.

2.     För att stärka högskolans FUI-verksamhet (obligatoriskt: forskning, utveckling, innovation) måste utbildningsavtalet och tillhörande finansieringsmodell ändras för att säkerställa att det finns tillräcklig finansiering för forskning, utveckling och innovation.

3.     Specialiseringsutbildningar och den förberedande undervisningen kan innebära ett utökat personalbehov och tillhörande kringkostnader.

4.     Vad gäller FUI-verksamhet saknas idag formell extern granskning och detta måste nu införas.

5.     Högskolan ska samverka med näringslivet och samhället i övrigt, vilket kräver en ökad koordinering och administration vid högskolan. Detta kan medföra ökade personal- och driftskostnader.

6.     Förberedande undervisning för personer som inte har svenska som modersmål. Bestämmelser kring hur verksamheter finansieras måste beaktas och inkluderas.

7.     Kravet på att högskolan regelbundet ska delta i extern utvärdering kan i viss mån kräva ökade resurser.

8.     Ett ökat utnyttjande av möjligheten att ge utbildningar som leder till högre yrkeshögskoleexamina ökar kostnaderna.

9.     De nya studiehelheterna för högre yrkeshögskoleexamen kommer att kräva resurser för att byggas upp.

10.   Detta höjer också kravnivån för den föreläsande personalen vilket även det är en resursfråga.

11.   Det blir fler studeranden på campus, vilket eventuellt kräver mera utrymmen. 

12.   De skärpta kraven vid frånvaro kräver disciplinerade utbildningsprogram och mera studiehandledning. Detta kan öka administrationen då studietiden ska följas upp.

13.   Ökade kostnader för tester av de studerandes hälsotillstånd och för narkotikatester (särskilda säkerhetskrav och informationsskyldigheten).

14.   För medborgare från stater utanför EES-området ska högskolan utveckla ett stipendiesystem för att trygga möjligheten att ändå kunna ta del av utbildningarna.

15.   Syftet med de högre avgifterna är att höja terminsavgifterna så att de täcker alla kostnader och minska möjligheterna att kringgå skyldigheten att betala terminsavgift.

16.   Högskolan fungerar som ett naturligt centrum för forskning kopplat till åländska utvecklings- och hållbarhetsprojekt. 

I finans- och näringsutskottets betänkande (1/2023 - 2024) konstaterar man ytterligare att även frågan kring högskolans fastigheter behöver klargöras.

Så frågan blir: Varför allt detta? Jag får återkomma till orsakerna i nästa insändare.