26. VILKEN REGIONALSIERING RÖSTADE DU FÖR? (Lagar,förvaltning, korruption)

Det skulle vara önskvärt att de som röstar i val för regionalt arbete och ”regionalisering” faktiskt får veta om allt detta arbete i EU innebär för oss.

Hela tjugohundratalet har vi nu fått höra om ”goda kontakter och massor av inflytande och subsidiaritet” i förhållande till Helsingfors, toppmöten, parlamentet, ministerrådet och dess arbetsgrupper, kommissionen, ambassadörernas kommitté COREPER, organisationen CRPM (samarbetet mellan Europas perifera och maritima regioner (www.crpm.org ), och nu senast igen Regionkommittén (ReK) och CALRE (Konferens för talmännen i de lagstiftande delstaterna i Europa, www.calre.be ).

Att ha kontakter och arrangera möten har ett visst positivt värde i sig för Åland. Men samtidigt ska vi granska hur mycket dessa kontakter och arrangemang betyder i någon form av verklig makt för Åland i EU. Därför skriver jag här några rader om det arbete som pågår i den rådgivande Regionkommittén (ReK, en del översatt till svenska: www.cor.europa.eu ) där Åland har en representant.

Det viktigaste att konstatera är att ReK nämns i Lissabon-fördraget enbart därför att ReK ges möjlighet att yttra sig i diverse frågor (unionens rådgivande organ, t.ex. Artikel 307) om ”särskilda regionala intressen berörs”. Från rådet, parlamentet eller kommissionen kommer begäran för yttranden ”om de anser det nödvändigt”. Och om de anser det nödvändigt så ”ska de utsätta en tidsfrist”. Så mycket om ett ”bättre” fördrag!

Parallellt med denna verklighet lever sitt liv en annan, den som ReK och det andra rådgivande organet EESK (Europas ekonomiska och sociala kommitté www.eesc.europa.eu ) kritiserats för.

År 2005 fick jag tag på en intressant analys med rubriken Fullgör de sina uppgifter? (av pol.mag. i statsvetenskap Henrik Dahlsson för f.d. IND/DEM gruppen i parlamentet).

Analysen utgick från tre frågeställningar:

1. Hur väl försvarar ReK subsidiaritetsprincipen? Svaret blev: det gör den inte alls, för redan tolkningen av begreppet subsidiaritet är tvetydig och ReK stödjer oftast en fördjupad EU-integration.

2. Vilka särintressen har inflytande i EESK? Vad leder detta till? Svaret blev: organisationen präglas av en långt gången konsensuskultur.

3. Hur omfattande är de ekonomiska oegentligheterna i ReK och EESK? Svaret blev: Det förekommer omfattande ekonomiska bedrägerier i båda kommittéerna. Det är inte enstaka incidenter utan har uppenbarligen satts i system. Enligt f.d. chef för EU-kommissionens internrevision försvann 2004 tio miljarder euro i 10.000 kartlagda fall av fusk och ekonomiska oegentligheter. ReK och EESK är precis som övriga EU-institutioner och organ,
en del av vad som kan kallas korruptionskultur.


Som bäst håller ReK på med något som heter ”flernivåstyre”. Detta fenomenala system återkommer jag till nästa gång eftersom det är något som så många röstade för i EU-valet, utan att veta om det!