lördag 10 oktober 2009
19. FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN (Bedrägerier)
FRÅN OKTOBER 2008
Den bedrägeribekämpande enheten inom kommissionen (OLAF) och dess verksamhet är
ständigt under lupp. I det följande ger jag exempel på parlamentarikers frågor till kommissionen (2004-2007), kompletterande frågeställningarna i nummer 12 (15.10.)
På EU:s egen hemsida under ordet ”bedrägerier” finns det gott om sådana här frågor att läsa:
1. Om vem som vill blockera utredningar?
Den belgiska polisens raid mot Brysselkorrespondenten för den tyska veckotidsskriften Stern och författaren av en serie undersökningar om Eurostatskandalen och andra känsliga frågor kring korruption inom EU-institutionerna, är en oerhört allvarlig handling och utgör ett brott mot tryckfrihetsprincipen. Håller kommissionen med om att denna polisaktion, antagligen föranledd av information från OLAF och tydligtvis riktad inte mot korruptionsmisstänkta personer utan mot personer som arbetar för att kartlägga korruptionen, visar på att man på högt håll inom EU räds den mediabelysning som riskerar blottlägga föga kända och knappast lovvärda omständigheter kring bedrägeri- och korruptionsfall i euroländerna?
2. Om tjänstemän
Skulle kommissionen kunna ange hur många tjänstemän vid kommissionen som avskedats eller blivit föremål för disciplinära åtgärder i samband med korruption och bedrägerier eller för att deras övervakning inte varit tillräcklig eller för att de inte försökt förhindra förluster i samband med korruption och bedrägerier fördelat på räkenskapsår sedan 1990?
3. Om belopp
Skulle kommissionen kunna ange de belopp som kommissionen förlorat genom korruption och bedrägerier för varje räkenskapsår sedan 1990 enligt revisionsrättens uppskatt- ningar?
4. Om förkontroller
Värdet på de ekonomiska skador som åsamkats EU:s budget genom de bedrägerier som OLAF hittills lagt i dagen uppgår till 6,6 miljarder euro, ett imponerande belopp. Anser inte kommissionen att upprättandet inom OLAF av en specialenhet för förkontroller skulle kunna bidra till att minska bedrägeririsken inom de områden som nämns i OLAF:s senaste rapport, och i synnerhet inom områdena för jordbruk och utbildning (yrkesutbildning)?
5. Om varför ingenting gjorts
Kommissionen framlade nyligen (2007) en konfidentiell rapport till påseende för Europapar-lamentet om vilka ekonomiska konsekvenser fallet Eurostat haft för de europeiska institutio-nerna. OLAF har i åratal fått konkreta upplysningar från olika informanter om sådana bedrägerier inom Eurostat. Antydningar om detta har rentav kommit från kommissionens tjänsteenheter med ansvar för övervakningen. OLAF har aldrig utfört några konkreta undersökningar. Inte förrän den interna redovisnings- tjänsten och en enkom inrättad arbets-grupp gav sig i kast med beskyllningarna inom Eurostat kom det fram några utrednings-resultat. Kan kommissionen klargöra OLAF:s roll i fallet Eurostat? Hur många år tog det innan det verkligen ingreps i frågan?
- På grund av allt detta och mycket annat har jag inget som helst förtroende mera för EU som system och inte heller på att EU någonsin kan bli riktigt bättre!
Den bedrägeribekämpande enheten inom kommissionen (OLAF) och dess verksamhet är
ständigt under lupp. I det följande ger jag exempel på parlamentarikers frågor till kommissionen (2004-2007), kompletterande frågeställningarna i nummer 12 (15.10.)
På EU:s egen hemsida under ordet ”bedrägerier” finns det gott om sådana här frågor att läsa:
1. Om vem som vill blockera utredningar?
Den belgiska polisens raid mot Brysselkorrespondenten för den tyska veckotidsskriften Stern och författaren av en serie undersökningar om Eurostatskandalen och andra känsliga frågor kring korruption inom EU-institutionerna, är en oerhört allvarlig handling och utgör ett brott mot tryckfrihetsprincipen. Håller kommissionen med om att denna polisaktion, antagligen föranledd av information från OLAF och tydligtvis riktad inte mot korruptionsmisstänkta personer utan mot personer som arbetar för att kartlägga korruptionen, visar på att man på högt håll inom EU räds den mediabelysning som riskerar blottlägga föga kända och knappast lovvärda omständigheter kring bedrägeri- och korruptionsfall i euroländerna?
2. Om tjänstemän
Skulle kommissionen kunna ange hur många tjänstemän vid kommissionen som avskedats eller blivit föremål för disciplinära åtgärder i samband med korruption och bedrägerier eller för att deras övervakning inte varit tillräcklig eller för att de inte försökt förhindra förluster i samband med korruption och bedrägerier fördelat på räkenskapsår sedan 1990?
3. Om belopp
Skulle kommissionen kunna ange de belopp som kommissionen förlorat genom korruption och bedrägerier för varje räkenskapsår sedan 1990 enligt revisionsrättens uppskatt- ningar?
4. Om förkontroller
Värdet på de ekonomiska skador som åsamkats EU:s budget genom de bedrägerier som OLAF hittills lagt i dagen uppgår till 6,6 miljarder euro, ett imponerande belopp. Anser inte kommissionen att upprättandet inom OLAF av en specialenhet för förkontroller skulle kunna bidra till att minska bedrägeririsken inom de områden som nämns i OLAF:s senaste rapport, och i synnerhet inom områdena för jordbruk och utbildning (yrkesutbildning)?
5. Om varför ingenting gjorts
Kommissionen framlade nyligen (2007) en konfidentiell rapport till påseende för Europapar-lamentet om vilka ekonomiska konsekvenser fallet Eurostat haft för de europeiska institutio-nerna. OLAF har i åratal fått konkreta upplysningar från olika informanter om sådana bedrägerier inom Eurostat. Antydningar om detta har rentav kommit från kommissionens tjänsteenheter med ansvar för övervakningen. OLAF har aldrig utfört några konkreta undersökningar. Inte förrän den interna redovisnings- tjänsten och en enkom inrättad arbets-grupp gav sig i kast med beskyllningarna inom Eurostat kom det fram några utrednings-resultat. Kan kommissionen klargöra OLAF:s roll i fallet Eurostat? Hur många år tog det innan det verkligen ingreps i frågan?
- På grund av allt detta och mycket annat har jag inget som helst förtroende mera för EU som system och inte heller på att EU någonsin kan bli riktigt bättre!