16. VI BLEV LURADE (Demokrati)

FRÅN JANUARI 2009

Att kunna vara positiv och skapa något hållbart i samhället förutsätter att man tar reda på och är öppen. Låt oss därför blicka både bakåt och framåt i EU-frågan. Det är riktigt spännande.

Hade alla redan före EU-anslutningen fått veta all den information som redan då fanns så hade vi nog tänkt efter före.

Att informationen fanns bekräftas i en helt vanlig lärobok från år 1998, Finna rätt - juristens källmaterial och arbetsmetoder (Norstedts juridik). Eller vad anser ni efter att ha läst de här punkterna? Kom ihåg att allt detta gäller såväl Åland, Finland som Sverige:

1. EG:s regelverk är mycket omfattande.

2. EG är också en egen juridisk person med fastlagd behörighet att som eget rättssubjekt själv ingå internationella avtal med stater och andra internationella organisationer, framför allt på det handelspolitiska området.

3. Fördelningen av befogenheter mellan rådet, kommissionen och parlamentet är komplicerad och bygger inte på någon konsekvent maktfördelningsfilosofi.

4. Rådet (ministerrådet)har att fatta de grundläggande besluten och fyller en viktig lagstiftande funktion genom att utfärda följdförfattningar till EG-fördraget och de övriga grundläggande fördragen.

5. Rådet har inte någon fast sammansättning utan beror på ämnet vilken regerings- ledamot som deltar från respektive land.

6. Europarlamentet kn inte jämföras med ett nationellt parlament eftersom det inte har den grundläggande lagstiftnings- och beskattningsmakten.

7. Förstainstansrätten inom EG-domstolens institutionella ram inrättades med syfte att lätta arbetsbördan för EG-domstolen.

8. En viktig olikhet i förhållande till svensk rätt är att EG-rätten i stort sett saknar lagförarbeten, så kallade motiv. Det finns ingen som helst motsvarighet till de ofta omfattande specialmotiveringar. Det som kan finnas är t.ex. förklarande memoranda till kommissionens lagförslag eller yttranden av Europarlamentets utskott, men dessa brukar inte begagnas som källa i någon större utsträckning sedan rättsakten antagits.

9. I EG-domstolens motiveringar kan ibland hänvisas till det rättsläge som ”för närvarande” är gällande.

10. EG-rätten är till stor del direkt tillämplig i medlemsländerna utan att några särskilda åtgärder skall vidtas av medlemsstaterna för reglernas införlivande.

11. EG-domstolen har fixat det så att direktiv har direkt effekt när det gäller förhållandet mellan staten och privata rättssubjekt.

12. Även utan direkt effekt ska de nationella lagarna ”tolkas” under hänsynstagande till innehållet i direktiv.

13. För att förebygga tolkningssvårigheter har avger EG-domstolen bindande förhands- avgöranden till nationella domstol som dessutom är skyldiga att begära sådana avgö- randen.

Det är ju för det mesta samma innehåll som Lissabonfördraget hela 2008 kritiserades för! Därför är det inte underligt att det som verkar mest hållbart i EU är ett växande antal olika grupper som är antingen EU-kritiska eller mot EU. Till exempel i Irland finns det för tillfället flera sådana, föranledda av folkomröstningar och Lissabon-fördraget. De här grupperna håller på att organisera sig internationellt.