torsdag 22 oktober 2009

25. ATT SITTA VID STRANDEN OCH VÄNTA (Inflyttning)

MED TVÅ TILLÄGG

Förenta nationerna uppskattar att av världens 747.000 flyktingar kom bara 4378 till EU i fjol och man vill nu öka EU:s insatser. Undrar vad FN lever i för verklighet egentligen! I år har jag redan sett siffran 103.000.

Man ser hur EU driver sin politik eftersom länderna ger helt andra siffror: till England kom 565.000 år 2008 vilket gör 1.500 varje dag (MEP Gerard Batten: http://www.politics.co.uk/news/europe/eu-structure/eu-enlargement.. ). Till Sverige kommer 20.00-30.000 varje år (minister Astrid Thors). I riket har Invandrarverket räknat ut att efter 650 minderåriga kommer inom 2-3 år cirka 3000-4000 anhöriga och att bra efter två år tiofaldigas mängden asylsökande.

EU har dessutom alla möjliga årliga inflyttnings- eller asylprogram som gäller hela jordklotet ( http://ec.europa.eu/europeaid/work/ap/aap/2008_en.htm ).

Enligt sidan http://ec.europa.eu/justice_home/funding/intro/funding/solidarity_en.htm är budgeten 4.020,37 miljoner euro för perioden 2007-2013. Och rådet har redan 2001 riktat om 10 miljoner varje år för hantering av överraskande stora mängder av asylsökande.

På kommissionens hemsidor kan man hitta ytterligare uppgifter om att ( http://ec.europa.eu.justice_home/funding/refugee/fundinrefugee_en.htm )

1. ett fond för inflyttningsärenden (European Refugee Fond, ERF) togs i bruk från och med första januari 2008 för att medlemsländerna kan garantera mottagning, både fysiskt och rättsligt.

2. ramprogrammet för allmänt europeiskt inflyttningssystem nu inkluderar bland annat transporter av asylsökande medlemsländerna emellan för att garantera lika skydd inom EU.

3. en särskild byrå för asylfrågor, inklusive gemensam asylpolitik, ska tas i bruk 2010 för att främja EU-samarbete, utbildningsprogram och informationsutbyte eftersom det finns stora skillnader i hur länderna hanterar asylfrågor

4. man föreslår också ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU-länderna.

I klartext: länderna ska åta sig att ta emot ett visst antal flyktingar på årsbasis, vilket Sverige nu som ordförandeland ivrigt jobbar på med.

Hela härligheten grundar sig naturligtvis på Lissabon-fördragets artikel 78 om gemensam asylpolitik och gemensamma system för samma.

Vad är det då som sker i gräsrötterna? Till exempel detta: i september i år i kust- staden Calais i Frankrike höll polisen på att tömma ”Jungeln”, ett läger med 1400 olagliga inflyttade ... Det finns också mycket stränder på Åland.


TILLÄGG 1 FRÅN OPEN EUROPE BULLETIN(Mars 09):

"Poll shows reducing immigration and the EU's powers should be top priorities of incoming Conservative government. A Daily Telegraph/YouGov survey has shown that 52 per cent of voters say they want a future Conservative government to make its top priority reducing immigration. Voters said that second amongst the priorities should be reducing the power of the EU."

TILLÄGG 2 FRÅN DAGENS NYHETER (HÖSTEN 09,UTDRAG):

- Flykting- och asylpolitik berör känsliga inrikespolitiska frågor men har efter hand ändå vuxit fram som ett gemensamt politikområde EU. Skälet är den fria rörligheten för personer inom unionens område.

- Kommissionär Jacques Barrot kallade Sveriges asylpolitik för aktiv och dynamisk och att det snarare än att begränsa den handlar om att andra länder ska närma sig samma standard.
- I Sverige har en irakisk medborgare 71 procents chans att få skydd, medan chansen i andra länder bara är 2 procent. Totalt sett tar Sverige emot runt 25 procent av de sökande medan länder som Grekland och Slovakien tar emot mindre än 3 procent.


- Det sa kallade skyddsgrundsdirektivet beskriver vilka som är flyktingar och som därför ska ta asyl.

- Procedurdirektivet reglerar bland annat hur en asylansökan ska hanteras, hur prövningen ska gå till och vilka rättigheter en asylsökande har — som rörelsefrihet och tillgång till information och vård.

- Det finns en särskild databas, Eurodac, där alla asylsökandes fingeravtryck lagras. Där kan ett land kontrollera att en person som söker asyl inte redan har ansökt om asyl i ett annat medlemsland.

- Förslaget om ett gemensamt kontor är ett steg i EU:s ambition att harmonisera reglerna för asylsökande i unionen.

- Det gemensamma kontoret vara på plats nästa år och med tiden ha ett hundratal medarbetare.

- Kontoret kommer till all börja med all ha en budget på fem miljoner euro, den ökar till 15 miljoner euro 2013. Pengarna tas från den europeiska flyktingfonden.

SÖKRUTAN