måndag 12 oktober 2009

23. UPPFATTNINGAR OM EU-JORDBRUK (Jordbruk)

FRÅN 2008-2009

Man kan naturligtvis i EU-val lova jobba för att jordbruksstöden kvarstår, men det som man i själva verket då lovar är första hjälp eftersom EU-tåget har helt annan färdriktning.

Vad garanterar EU för jordbrukare? På lång sikt absolut ingenting. För det första så har det visat sig att hela systemet med jordbruksstöd var från början redan tilltänkt som något tillfälligt. Så klart ingen berättade detta för oss vis anslutningen!

Så här resonerar sakkunniga idag:

1. Den 11.02.09 talade en av Finlands representanter vid EU-anslutningen, Heikki Haavisto på ett seminarium i Åbo. Han hade några intressanta iakttagelser. I framtiden kommer EU att granska behovet att regionstöd utgående från förutsedda problem inom olika områden och inte utgående från inkomst- eller produktions- nivåer. Det här betyder mycket sannolikt mer ”problem” runt om Medelhavet än i norden.Dessutom styrs jordbruksbidragen redan nu till bättre jordbruksområden i Europa.

2. Parallellt ställer parlamentariker kritiska frågor till kommissionen. Gabriele
Stauner undrade till exempel följande: ”Ur den senas- te aktivitets- rapporten från Europeiska bedrägeribekämpnings- byrån från mitten av juli 2007 framgår att OLAF uppskattar att de ekonomiska effekterna av de 53 fall som gäller jordbruksutgifter, och som färdigbehandlats under 2006, uppgår till mer än 53 miljoner euro”. Och undrar vidare varför det finns ett så stort mörkertal jämfört med vad officiellt angetts som bedrägerisumma.

3. Jeffrey Titford ansåg i sin tur att det som är fel med EU:s inställning till jordbruket, är ”ett aggressivt regleringssystem leder jordbrukarna bort från sin ordinarie livsmedelsproduktion och gör dem till miljöväktare, vilket i betänkandet kallas landsbygdsutvecklings- politik. Detta leder till kraftigt ökade kostnader och minskad produktion. Det har även lett till direkt konkurrens om finansiering mellan jordbrukare och inrättningar som landsbygdsparker eller naturreservat, som jordbrukare normalt sett inte konkurrerar med”. Det här konstaterade nyligen även www.farmsubsidy.org !

4. När EU sedan försöker ”förenkla” villkoren för jordbrukare anser han att ”på EU-språk betyder förenkling i vanlig ordning att standardiseringen och kommissionens kontrollfunktion ökar”. Och jag känner igen fenomenet i Lissabon-fördraget!

5. Vidare konstaterar han att ”återigen lämpar sig de stora skillnaderna i jordbruket, med olika rådande klimatförhållanden i hela EU, inte för en sådan standardisering”. Samma problem med standardisering gäller många andra frågor, inte minst euron!

6. På Euroepan Milk Boards hemsida får man läsa hur organisationen spillde miljontals liter mjölk på europeiska åkrar för att rpotestera mot Kommissionen och kräva något vettigare ur den (www.europeanmilkboard.org)!

Den här ivern att tvångsmässigt leda Europa till ett totalitärt system slutar inte förvåna mig. Och just därför heter det i dag bland Europas EU-kritiker: ”Vi vill ha våra länder tillbaka!” Det ropar också Europas småjordbrukare.

SÖKRUTAN